Som i Chaplinfilmen tänds nu

Stadens ljus

Biltrafiken blänkande febril

Och med alla ljusen stiger stadens brus

Också staden har sitt sex appeal

Här lever vi i skorstensskogen

Bland plast och stål och cellofan

En djungel för mänskornas sovande barn

Kryp opp och se ut över stan

Bland ljusreklam och fönsterrader

Har smugit fram en pyroman

Bland öden och strider och jämmer och gråt

Och ändå så älskar vi stan!

Man tänker på maskiner och bomber och krig

En explosion och allt är förbi

Vi jämnar själv med marken vad vi byggt opp så flinkt

Blå energi, stenblind instinkt

Förlorade och anonyma

Som sandkorn i en ocean

Här virvlar vi runt i en dyning av sten

Och ändå så älskar vi stan!

Över oss står ljuset välvt som en kupol

Skådat utav mänskor fjärran från

Över hela himlen som ett kättarbål

Ljuset ifrån lyktor och neon

Vad kan det vara här som lockar

Fast platsen knappast är human

Där borta finns marker och glädje och ro

Och ändå så älskar vi stan!

Vad söker du på denna stentomt

Det är ju ingen kioskroman

Du möter blott myllrande ensamhet här

Kom hit du försvinner i stan!

En nit i ett väldigt och svårt lotteri

Liv eller död blott småtteri

Vem bryr sig om dom andra, om en usling, en bror

Går överstyr

Storstaden gror

Här lever vi i skorstensskogen

Bland plast och stål och cellofan

En djungel för mänskornas stridande barn

Och ändå så älskar vi stan!