Konstnärssamtal

INTERVJU MED ZELJKO SANTRAC

Berätta om "Odlad frukt - 2010"! Det här är ju ett projekt du har jobbat med i flera år - varför är den aktuell?

Det är en berättelse som kretsar kring en ung person som blir medveten om ett samhälle som han inte känner. När Sten upplever det verkliga livet tvingas han omvärdera det mesta i sitt liv. Den första stora förändringen sker när Sten blir tvungen att lämna slottet och alla sina rikedomar. En annan när han försöker skaffa sig ett yrke för att överleva och en tredje på ett bröllop i staden, där han möter sin första kärlek och insikten om att kärleken är en gåta för sig.
När Sten söker sig en ny plats, upptäcker han allteftersom att den värld han kastats ut i är ett underbart bländverk: en osäker, farlig plats där det för de svaga inte längre finns skydd ens i klostret.

När Sten en tidig morgon får veta att hans hus inte längre är hans, och när en liten stund senare alla hans ägodelar bärs ut på gården, det här är ju början av en mycket modern berättelse, en som drabbar tusentals människor idag, vilka över natten helt plötsligt blivit av med sitt hem, tvingade att ge sig av för att söka sig ett nytt liv.

Villkoren och lagarna förändras på väg ner genom samhällets olika nivåer vilket Sten kommer till insikt om först när han nått botten. Sten förstår slutligen att han är en odlad frukt vars speciella egenskaper inte nödvändigtvis garanterar honom en plats i världen.

Vad finns det för likheter mellan dig och "Odlad frukt - 2010":s huvudkaraktär Sten?

När jag läste Strindbergs novell Odlad Frukt första gången blev jag mycket berörd av Stens öde. Jag hittade många likheter mellan hans medeltida livsresa och min resa från 1990-talets krig på Balkan till Skandinavien. Herr Sten blir utkastad från sitt trygga bo på samhällets topp, jag kastades ut från mitt land på grund av ett meningslöst och grymt krig.

Teater THEATRON brukar jobba med kopplingar mellan Sverige och Balkan. I den här föreställningen möter Strindberg den serbiske nobelpristagaren Ivo Andric. Varför?

Mötet med Strindbergs Odlad Frukt blev en uppenbarelse för mig och då föddes tanken att hämnas för mina 14 år i Skåne och bjuda Strindberg till mitt forna hemland och där ska han få möta mina barndomsdofter på Balkan. Världen är idag mer än någonsin full av folk som vandrar in och ut i länder och upp och ner på samhällsstegen.

Resan bort från mitt födelseland och min längtan att skapa ett "hemma" i Sverige, har tvungit mig att försöka få ihop bitarna av mig till en ny helhet. I det nya landet tvingades jag börja om från början. Jag hade förlorat språket jag vuxit upp med: serbokroatiskan är avskaffad, den finns inte längre.

Men minnena från min barn- och ungdom kan ingen ta ifrån mig. I landsflykten måste jag lära mig ett helt nytt språk, förhålla mig till nya sätt att umgås, möta en helt ny vardag med för mig okända koder. Det har inte varit lätt men något har jag kanske vunnit: jag tycker mig ha fått ett nytt perspektiv både på mitt gamla hemland och mitt nya.

Jag vill av personlig karakter jobba med Strindbergs berättelse om Stens öde, och där föddes tanke att väva in Andrics Bron över Drina som en del av mitt eget arv. Kvaliteterna i båda historier är att båda författarna skrev historiska berättelser om sina egna folk, med stark kritisk granskning av världen. Vi har tillfällen att väva samman två liknande historier som inte ger oss lösningar på kulturkollisioner och möten i världen, men som på ett unikt sätt skådar samhälle med barnstora ögon hela tiden. Världen har trängt in sig i Sverige, det blir intressant att visa dessa kollisioner och nya möten.